Helgen som gick inledes med match på fredagskvällen. Trevligt trots att termometern visade blygsamma +6 och regnet tilltog allt mer. Jag åkte därifrån med ett leende på läpparna.
Lördagen innehöll jobb och umgänge/kvalitetstid med pappa. När pappa varit på biltävling och ska berätta om allt som han sett... håll i er ni som känner mig. Då är Jonas tyst mer en 5 min i taget. Jobbigt inte alls, att se/höra sin far prata om något så ingående och passionerat är fantastiskt även om det handlar om bilar som kör runt runt. Han är en stor förebild för mig som hela tiden ser till att han själv och vi som finns i hans närhet mår bra! Att skratta & gråta med pappa var för bara två år sedan en omöjlighet. Jag hade aldrig sett pappa gråta innan mamma gick bort. Det sker under varje dag stora som små!
Söndag, börjar dagen med en fjärdedels kebabpizza innan avfärd mot kyrkan för att ratta ljudet i kyrkan. Väl i kyrkan ringer jobbet... Nä jag har inte blivit befordrad till VD utan det var en undran om jobb. Efter jobbet väntade pappa med middag sa jag att jag älskar honom?! Presenterade min senaste fundering om "investering" för honom han blev till min glädje positiv och han ska själv vara med på ett hörn!
Dagen i dag var som en "kompis" uttrycker det: idag är det en sådan dag..
I mitt fall handlar om att konfrontera mina rädslor och känslor att ta tag i saker och framför allt våga säga nej!
Till sist vill bara säga att detta gäller även en mans tystnad!
Arrivederci/ Il nero piccolo segretario
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar